Första bullen ur ugnen

Igår var vi på babysim. Jag trodde att Oliver skulle älska det iom att han är så förtjust i att bada i badkaret. Han var lite skeptisk och reserverad till en början men sen verkade han tycka om det. Han var däremot betydligt lugnare än i badkaret, plaskandet fick de andra stå för.

Allt gick som sagt bra men sen när vi skulle dusha så fullkomligt brast det för honom. I ren och skär panikrädsla skrek han. Det tog jätte lång tid innan han lugnade ner sig, jag har aldrig sett honom så. Det gjorde så ont i hjärtat när han bara skrek och skrek. Tillslut lugnade han sig och somnade snyftandes. När vi kom hem och han sovit ett tag så vaknade han med ett leende och var precis som vanligt.

Skönt!

Hela eftermiddagen och kvällen kom det vågor av dåligt samvete över mig. Usch kunde inte skaka av mig det. Jag har ingen aning vad det var som gjorde detta, om han svalt klor som gjorde ont i magen, om det var för kallt i dushen, om han fick tvål i snoppen som sved, om jag satte pungen i kläm när jag satte honom i dushstolen. Jag har letat och letat i minnet efter vad som kan ha utlöst det men kan inte komma på vad.

Det  kan ju vara så att allt helt enkelt blev för mycket. Nya ljud, människor, annorlunda miljö och sen att vara trött på detta.

Hoppas nu inte att det kommer sitta i så att han blir rädd nästa gång också. Nästa gång struntar jag i att dusha av honom i simhallen utan lägger honom att sova direkt efter så tar vi ett bad när vi kommer hem.