Första bullen ur ugnen

Pratade med BVC imorse och hon bekräftade det som jag trodde jag kom ihåg, 4-5 tsk katrinplommonpuré. Hon föreslog att vi skulle blanda ut det i lite vatten och ge honom på flaska så att han får sig mer vätska vilket också kan underlätta vid förstoppning. Han fick en portion mitt på dagen idag men har fortfarande inte bajsat. Han  har inte bajsat sedan igår morse men har idag inte varit vidare kinkig eller visat tecken på att han inte mår bra så jag avvaktar tills senare innan jag gör något. En gång om dagen rekommenderas tydligen för bebisar när de är i Olivers ålder (två månader idag).

Fyra gröna ljus... Mer blev det inte liksom!
Det andra ligger i källaren. Hoppas vi får upp lite mer imorgon, det är ju så otroligt mysigt med dessa ljus.
Det är verkligen en del av charmen med vintern.

Vi märker ju att det är stor skillnad på Oliver. Han beter sig och låter annorlunda. Problemet är nu att kunna skilja på om det är den utveckling han genomgår som påverkar honom eller om det är magen.

På grund av att mängden ersättning som han får har ökat så har han fått problem att bajsa. Han har varit gnällig och kinkig och ibland helt otröstlig med stora tårar och riktigt gråt. I ett par dagar har vi fått hjälpa honom. Vi har gett det minst 24 h innan vi aktivt hjälpt till och det har alltid varit när han visat tecken på att det inte står rätt till. Med hjälp av termometern så har vi "stimulerat" tarmväggarna och efter ett par minuter så ger det utdelning, och det med besked. Man ser att Oliver kämpar och trycker på men han verkar inte kunna få igång det själv.

BVC barnmorskan sa att det inte skulle skada att hjälpa till att lirka lite. Hon gav oss även rådet att ge honom lite katrinplommonpuré. Jag googlade lite och hittade info som gick helt emot detta och sa att man INTE skulle ge det till så små bebisar. Som vanligt så fanns denna info på familjeliv och liknande forum. Jag litar därmed mer på BVC. Nu var detta ett tag sedan hon sa det och jag nästan tvekar lite på om jag kommer ihåg rätt. Jag ska ringa imorgon och dubbelkolla för säkerhets skull. Jag kan i alla fall säga en sak.

Han tyckte det var otroligt gott :)

 

Ikväll ska jag och mina tjejer ut på stan :)

Det blir barnledigt ett par timmar. Här ska det lackas och klackas, sminkas och vin skall intagas. Får se om man orkar med en timma eller två, ett glas eller två...

Man kan säga att det onda har fört något gott med sig. Till exempel det här att jag kan smita iväg några timmar och få lite egen tid. Träffade andra mammor från föräldragruppen igår. Det var många som sa att de önskade att de hade introducerat flaskan vid det här laget så att de kunde göra liknande.

Jag vet att det inte det blir några problem med vare sig Oliver eller Freddan. De ska träffa tjejernas sambos och deras pojkar så de ska ha grabbkväll med bebisar och Wii!

 

Var på BVC igår. Sedan två veckor tillbaka har han ökat 600 gram i vikt. Yipppppie! Han ligger nu på härliga 5.2 kg och är 59 lång. Det går fort nu, kan ju ha att göra med att han fått mera ersättning än tidigare.

Min nya vän

Tre och en halvtimma hade gått sedan senaste matningen. Jag var säker på att Oliver nu skulle ta bröstet. Han var hungrig och  mjölken hade nyproducerats. Han har ju av och till kunnat amma åtminstonde lite och sedan fått kompletterat med bröstmjölk som jag pumpat tidigare.

Men åh så fel jag hade.

Han skrek och skrek in i bröstet. Han fullkomligt vägrade att suga tag. Jag tryckte ut lite i munnen på han vilket han svalde men sen fortsatte han att skrika. Ändrade ställningar och bytte bröst men inget fungerade. Jag kände att jag inte är beredd at ge upp amningen än. Han är ju trots allt inte ens två månader än.

Igår och i förrgår så har jag fått pumpa ut mjölk som i direkt anslutning getts till honom i flaskan. Det känns som att det nu en gång för alla är förstört. Han föredrar helt enkelt flaskan.... :(

Men så har jag en så påhittig gubbe :)

Han tar fram plastvårtan som legat i en låda sedan långt innan Oliver föddes. Utan att fatta hur så sög Oliver tag i den med en gång och ammade precis som tidigare.

Ha, Grundlurad eller vad :)

För att lätta på trycket tog jag Syntocinon och det började rinna från ALLA mjölkhål. Så där satt jag med händerna fulla och en plastvårta på bröstet men Oliver var nöjd och så var jag.

Vid återbesöket tyckte läkaren att det såg såpass bra ut att han kunde ta bort slangen.

Wiiii!! sa jag!

Så underbart att slippa skölja var 6e timma. Tyvärr kommer det mer bröstmjölk ur hålet än det kommer från bröstvårtan.  När jag pumpar, vilket jag fortfarande gör för att få upp produktionen, så får jag ha en massa papper till hands. Det blir ju ganska mycket spill och jag tror nästan att produktion har ökat markant men att det inte märks nämnvärt pga av spillet.

Förbandet byter jag efter varje amningsförsök och/eller pumpning. Har det gått mer än ett par timmar så rinner det från hålet och är ostoppbart.

VARNING FÖR OBEHAGLIGA BILDER OCH INFORMATION!

Mjölkstockningen blev bröstinflammation som senare genererade en bröstböld. I fredags opererades jag och de drog ut 100 ml var ur mitt sprängfyllda bröst.

På uppvaket var jag helt salig och mådde bättre än jag gjort på länge. Infektionen och det tryck som skapades av bröstbölden gjorde att jag snabbt blev väldigt sjuk. Under fredagen försämrades mitt tillstånd och allt var en lång plåga tills det äntligen var dags för op vid 22. Mina blodkärl klarade inte av de kanyler och "dropphållare" som sattes in. Spruträdslan blandat med all annan skit runt omkring gjorde att jag utvecklade jag en ren panikångest. Varje gång de satt in en ny så höll den enbart fför den gången och kärlet brast nästa gång det användes. Jag hyperventilerade och trodde jag skulle svimma varje gång de var dags för nya nålar. Fyra stycken blev det totalt och som tur var hade de satt in en i reserv under narkos utifall att den skulle behövas vilket var fallet. Igår tog det tre stick innan de ens kunde ta ett blodprov för att kolla crp.

Allt har varit en ren och skär mardröm.

Så äntligen fick jag då komma hem idag. Jag ska nu sköta rengörandet av bröstet själv. 4 ggr per dag sprutar jag in koksalt genom en slang i bröstet och drar därefter ut det var som skall ut. Så småningom skall varet bli till vanlig kroppsvätska och dränaget kan tas bort men än är vi inte där. Jag tar en halv dag i taget och hoppas att det läker som det ska.



Det vänstra bröstet var utspänt och det högra ser ut som ett taxöra i jämförelse.



Svullnaden tilltog och så gjorde rodnaden!



Efter operationen!

På torsdagen började det ju bli mer och mer uppenbart att mjölkstockningen var på väg igen. Jag har nu försökt att dra mig till minnes om det var något som indikerade på det. Jag vet att jag hade huvudvärk på onsdagen och torsdagen men kollade inte tempen. Jag vet också att det vänstra bröstet blev hårdare strax innan amning men trodde att det var för att det rann till. Ja vill verkligen inte få det en tredje gång och försöker med detta komma på vilka signaler som ja bör vara uppmärksam på.

Denna gång är den värre än tidigare och brösten har en "förhårdnad" stor som en apelsin i sig. Det är så fruktansvärt ömt. Att sova på endera sida gör ont, likaså lyfta på armen, bära på Oliver mm. Han har även en förmåga att slå på bröstet när det inte kommer så mkt som han vill.

Trots ersättningen som Oliver har fått på kvällen så har han inte sovit som  tidigare. natten till lördag och söndag så har jag haft han i sängen i brist på energi att gå upp var och varannan halvtimma. I natt däremot sov han precis som tidigare :) Amma vid kl 3 och sen kl 6. Fick höra från väninnan igår att det kan ha att göra med att han tidigare inte fått i sig tillräckligt under dagen och att han därför inte sovit mer än en halvtimma i taget under natten trots ersättning på kvällen.

NU hoppas jag bara att mjölkstockningen kan ge sig. Har nässpray för utdrivningsreflexen, vetekudde, växlar amningsställningar (vi blir bra på akrobatik), skyddar med värme, skippar bh, masserar försiktigt vid amning, ammar oftare med mera med mera. Nån som har något annat förslag???

Mjölkstockning med feber igen.
Brrr Brrr

En snabbsushi!

eller inflammation i tumsenan!

Imorgon ska jag tillbaka till arbetsterapeuten för att prova ut ett hårdare mer stabilt stöd. Hon ska göra en avgjutning av handen och sa att hon behöver arbeta i lugn och ro och att jag därav inte kan ta med mig Oliver.

Okidoki, tur att man har folk som kan ställa upp med kort varsel. Syrran kommer över imorgon bitti och tar hand om Ollie, som han numera kallas av sina mostrar :)

Oliver och moster!