BM
Idag ska jag träffa BM. Nu är det troligtvis sista gången som jag träffar någon som inte är ”min”.
Trots att de har en lista över saker som de ska gå igenom så tror jag att det är vissa som missas när man hoppar runt som jag har gjort. På föräldragruppen hörde jag talas om ett papper som man måste ha med sig till förlossningen gällande den blodgrupp man har. Där satt jag som ett fån och undrade vem, vad, hur…
Idag måste jag komma ihåg att fråga efter det.
En liten parentes dagen till ära. Ytterligare en är gravid på jobbet.” The baby factory”! Det är helt otroligt. Det bästa är dock att det kanske finns möjlighet till tjänst senare för min del. Med så många som är föräldralediga så kanske det behövs förstärkning inom vissa avdelningar. Ingen har sagt något konkret men jag kan ju alltid hålla tummarna och hålla en nära dialog trots att jag är hemma.
Jag skulle lätt kunna tänka mig att hoppa in och jobba deltid, kanske 40%, efter ett halvår eller så. Nu vet jag ju inte hur jag känner sen. Det kanske rent av är otänkbart när man är där dels på grund av att man inte vill sen att det ska ju passa för Freddan också. Vi tar en dag idag och det som står först på tur nu är BEBIS! :)
Föräldragrupp
Föräldragruppen igår var jättebra. Alla verkar härliga och det är många som har liknande funderingar kring förlossning och ammande mm. Det är kul att vara runt personer som är i samma situation. Alla kommer vi att föda med bara några veckors mellanrum. Man kanske rent av springer på någon i korridoren på BB.
Jag undrade lite över miljön på förlossningen. Jag känner att jag behöver en typ av bild för hur det kan komma att se ut. Jag gillar inte riktigt sterila sjukhus (vem gör det egentligen?). Man kan känna sig ganska utlämnad och när det ändå är så mycket känslor som är i omlopp så är det skönt att ha koll på delar av det. Jag ser framför mig dessa vita väggar med en massa monitorer och slangar. Skrik och gap. Kanske en panikslagen pappa som rör sig hysteriskt i korridoren. Bebisar som skriker. Barnmorskor som rör sig fram och tillbaka med rappa steg och instrument och journaler i famnarna.
Ja kanske inte den mest uppiggande bilden. Sen har vi min positiva miljöbild som med hjälp av gårdagens barnmorska nu finns på näthinnan.
Det är sååå lugnt sa hon…!
Den mest realistiskt bilden finns nog någonstans där i mellan.
Dålig BVC
Barnmorskan på BVC igår var långt ifrån bra. Hon välkomnade, delade ut ett papper och en folder och frågade därefter om vi hade några frågor. När vi började skruva på oss och relativt tysta tittade runt hade hon denna attityden: Jaha så ni vet redan allting om hur det fungerar på BVC?
Nä, kanske tvärtom…..
Att vi inte vet nånting och just därför inte kan komma på något konkret att fråga.
Efter ett tag kom lite frågor igång och den ena ledde till den andra men det var fortfarande väldigt stelt och lite krystad stämning. Dåligt förberett tycker jag.
Idag ska i till föräldragruppen igen. Det kommer nog vara desto mer givande. Sist var det mycket om förlossning, smärtlindring och vad man ska ha med sig. Idag tror jag att det blir mer om amning och tiden efter att man kommit hem.
Gödning
Det blev många kommentarer på jobbet idag. Det är många som har kommit tillbaka efter semestern. Första gången egentligen (tror jag) som folk har påpekat att jag är stor och frågor som -är det inte tidigare än oktober kommit i min riktning?
Jag har känt av både humör och ork det sista. Jag tror det ena påverkar det andra i en negativ spiral. Tyvärr så blir det väl mer av den varan desto närmare vi kommer BF. På jobbet får man rent av anstränga sig för att behålla en något sådär käck attityd som liknar ens vanliga beteende. De flesta förstår ändå och ger medlidsamma blickar. Oh pitty me, ha ha ha. Egentligen så är det inte så illa om man ser till hur många som lider genom sina gravidteter på grund av det ena eller det andra. Om jag så skulle bli sängliggande från och med idag så har jag fortfarande haft 7 1/2 månad utan större problem.
BVC nästa
Nu ska vi iväg till BVC för någon introduktion om hur det fungerar där. Imorgon är det dags för ytterligare en föräldragruppsträff och på torsdag ska jag träffa barnmorskan igen på MVC. Det blir ett väldans spring och det är nästan så ja skäms när ja informerar närmsta chefen.
Nu är det två till på jobbet som är gravida :O
Det känns som halva personalstyrkan är föräldralediga eller precis har fått bebis. Det är i alla fall 5 personer som fått sedan midsommar (personalstyrkan ligger runt 60). Vår HR chef har lite att sätta tänderna i :).
4 år och kyrka
Vi har trots allt inte gjort nåt speciellt för att fira. En härligt middag och en lugn och skön kväll i soffan fick räcka. Nästa år blir det nog lite Champagne och annat däremot.
Idag har vi varit på dop. Min kusins lilla tös som föddes i midsomras har nått dopålder. Mycket musik som bröt den annars ganska stela kyrkokänslan. Bland annat sjöng syrran "Av längtan till dig" ackomanjerad av mamma. Fint så fint. Gravidhormoner eller inte så var det svårt att hålla tårarna tillbaka. Vi kommer troligtvis inte att döpa men jag tar ställning till det om ett tag. Varken jag eller Freddan är kristna och att stå och ljuga i kyrkan känns som den ultimata lögnen. Så länge jag inte är säker på att jag vill att barnet ska ingå i kristus församling eller liknande så kommer jag inte kunna ha ett dop. Ett namngivelseevent kan va minst lika givande och bekräftande.
Lilltösen är jättesöt och hon sov genom hela ceremonin. Bilder kommer inom kort (har ingen sladd i närheten).
Nätter
Jag har ju fortfarande inte börjat vakna på nätterna pga av jag behöver springa på toa men däremot är det annat som stör. Igår natt vaknar jag av början till kramp i båda vaderna. Den i högra vaden lyckas jag avstyra men på vänstern gick den inte att hejda. KRAMP!!! Åh va ont det gör. Resten av dagen så hänger den där känslan kvar. Muskeln är liksom helt slut.
Igår kväll hade jag ganska mild halsbränna. Jag åt en syndig kebabrulle med vitlökssås vilket inte gjorde det hela bättre men det gick att leva med. I natt vaknar jag av en sur uppstötning som nästintill kan liknas vid en liten spya. Jag slänger mig ur sängen (så fort det går med bullen) och rusar in på toa. Spottar och fräser och inser att nu är det dags för Gaviscon.
Fy sjutton va äckligt!!!!
Jag somnade om relativt lätt och resten av natten var lugn. Pheeeeeeewwwwwwwww!
50 nätter kvar till BF....
+ Kleerup
Jag har sååån kändiskoll (not).
Det är två dagar kvar på denna vecka hur ska det här sluta? Idag ska vi till Liseberg och köra femkamp med familjen. Vem vet vilka bekanta ansikten som dyker upp ha ha ha.
Värsta kändisveckan :P
Ebbot från vår stads stolthet The Soundtrack Of Our Lives promenerade världsvant förbi oss I tisdags när vi tog en eftermiddagsfika på en uteservering här I stan. Igår gick jag förbi Henning Mankell som stod utanför Svenska Mässan, det är någon form av biblioteksmässa eller liknande där. Idag dyker Peter Eriksson från miljöpartiet upp på jobbet. Konstigt nog satt jag och lyssnade på Bandit Radio ca en timme tidigare då han medverkade i morgonens program. Jag vet inte vad han gör här men det är väl någon uppföljning från Almedalen kan jag tro.
Tantkalas :)
En kompis som är hemma från New York och en annan som egentligen bor i Stockholm har strålat samman och kommer hem till mig i eftermiddag. De andra "tanterna" kommer nog också.
Tjejen från Stockholm fick barn i januari och jag har fortfarande inte träffat vare sig henne eller bebis så det ska blir sååå kul.
*Längtar*
Flicka
Med hjälp av en kinesisk befruktningskalender finns det möjlighet att kunna förutspå om det blir en pojke eller flicka!
Uträkningen baseras på en kinesisk befruktningskalender som hittats i en kejsares grav för över 700 år sedan. Originalet till befruktningskalendern sägs finnas tillgänglig på Beijing Institute of Science i Kina. Många hävdar att denna uträkningsmetod ger mycket noggrant resultat, men inga seriösa studier har kunnat bekräfta det.
Vecka 33 info
Barnet
När man mätt aktiviteten i hjärnan har det visat sig att det händer saker även när barnet sover. Kanske drömmer det redan. Nu kan barnet skapa röda blodkroppar och underhudsfettet lagras. Bebisen uppfattar ljus och mörker, natt och dag. Om barnet kan fokusera blicken redan i livmodern är forskare inte helt eniga om. Några hävdar att barnet lär sig fokusera först under första till andra levnadsmånaden.
Vikt 2 200 gram.
Mamma
Ditt magmått (symfus-fundus) är nu 29-34 centimeter. Det varierar något beroende på barnets storlek och fostervattenmängden. Huvudsaken är att magen växer. Tänk inte för mycket på vikten, tänk istället på vad du äter och att du äter nyttigt. Ladda med kolhydrater inför förlossningen. Mycket grönsaker är också bra och ett par frukter om dan. Många tänker på förlossningen nu.
Pappa/partner
Väntar ni ert första barn kan det vara lärorikt att få komma på en förlossningsföreläsning några veckor innan det är dags. Det kan också gör att ni känner er tryggare och säkrare inför förlossningen. Alla runt omkring er har sina egna tankar och berättelser om förlossningar. Det är bra att lyssna på och diskutera med andra men det är även bra att lyssna till dem som jobbar med förlossningar och nyförlösta dagligen för att få en annan bild av verkligheten.
Hos barnmorskan/kontroller
Dags att besöka barnmorskan igen. Hon eller han känner efter hur barnet ligger, kontrollerar hur livmodern och barnet växer, kollar ditt blodtryck samt lyssnar på barnets hjärta. Kanske får du lämna ett extra urinprov eller blodvärde. Din partner kanske har svårt att följa med på besöken varje gång men är alltid välkommen.
Mardrömsnatt
Vaknade ca 1 och en halv timma in i sömnen av en smärta i mitten av revbenen. Smärtan kom in i drömmen och fick mig att vakna. Jag försökte ligga på rygg, vänster respektive höger sida men inget verkade fungera för att få det att gå över. Det blev värre och trycket över bröstkorgen ökade. Satt upp för att lätta på trycket. Blev bra orolig, gick på toa och hoppades på att få lite hjälp av dragningskraften. Det mildrades lite och jag lyckades slumra ett par minuter för att sen vakna och då var det värre. Smärtan varvades med illamående och svårt att andas och jag tyckte att det drog sig vänster ut över bröstet. Jag sa till Freddan, som jag väckt vid det här laget, att jag hoppas inte att det är en hjärtattack.
Jag var samtidigt så fruktansvärt trött och kunde trots allt somna efter en stund.
På morgonen var jag helt utslagen, som om jag utkämpat ett krig under natten. Jag är fortfarande väldigt trött och har liksom inte kommit igång riktigt. Smärtan och illamåendet är borta. Jag pratade just med barnmorskan som sa att det jag beskrev var typisk för en blodpropp men som tur är så är det knappast det då en sådan smärta inte klingar av. Jag fick rådet att ringa till specialförlossningen om det skulle inträffa igen så får de hjälpa att lokalisera vad det är. Hon trodde att det kanske hade något att göra med magsäcken och att den tryckte på.
Ja, vad vet jag…
Hoppas att det bara var en engångsföreteelse. Nu ska jag ta det lugnt resten av veckan.
Tisdag
Föräldragruppen var jättebra. Vi var nog 11 par och vi hade BF sist. De som var närmst oss hade BF 21/9. Jag tyckte det hade varit för sent att vara med på den som är i september.
Nästan lite surrealistiskt att se alla dessa magar på samma gång. Det var kul att höra allas frågeställningar och saker de funderat över eller gått igenom. Mycket är väldigt lika och annat kan man bara tacka nån där uppe för att man inte behöver gå igenom. Vi gick igenom förlossning, smärtlindring och frågor kring detta. De flesta verkade vara i hyfsad fysik och medan vi babblade på om smärtlindring mm så satt gubbarna i rummet intill och pratade om sport och vilka filmer, spel de tänkt ta med sig till förlossning/BB.
Det var ganska smart att göra små korta (två) uppdelningar så att man bekantade sig med de andra tjejerna och inte bara höll sig till sitt par.
Kvällen bjöd på underbart väder och efter en bagel fika utomhus drog vi vidare till Götaplatsen. Härligt väder, härlig musik och gott sällskap. Stand up fick vi skippa då arrangörerna tydligen missbedömt hur stort intresse det är för detta. Trots stor scen och större publik plats så stod säkert lika många ”utanför”. Det var omöjligt att höra eller se. Vi gick däremot förbi ett grymt band med sån energi och gjädje. Reagge, ska, punk, Ja vet inte riktigt vad men sååå gött. Obsklassen!
Timo Räisänen avslutade vår kväll och vi åkte hem innan hela avenyn började röra på sig.
Vid Poseidon neråt Avenyn
Scen på Götaplatsen
Blodutgjutelse, föräldragrupp och kultur!
Efter att jag tvättat ansiktet på morgonen så ser jag en droppe blod på magen. Åh snacka om att bli förvånad. Det var näsblod, bara så där. Det slutade ganska snart och det var inte så mycket heller men just att det droppar var läskigt. Jag har aldrig blött näsblod tidigare. Jag har sedan jag blev gravid varit känslig i näsan och det har alltid kommit lite rött om jag snytit mig men inget sånt här. Kalldusch…
Idag väntar första föräldragruppsträffen. Det är en hel halvdag. Jag har egentligen ingen aning om vad som väntar förutom fika och prat om förlossningen. Det känns lite som en kurs iom att det är sån lång tid. Det är så himla skönt att inte behöva känna ångest för att lämna jobbet. Jag har ju fått klartecken fr både chef och personalansvarig att så länge jag sköter jobbet så behöver jag inte ta föräldraledigt för att medverka på dessa grejer. Så tidsmässigt behöver jag inte jobba in det men jag får helt enkelt se till att vara mer effektiv :)
Efter ”kursen” är det dags för det årliga Göteborgskalaset, numera kallat Kulturkalaset. Lite blandad kompott av olika kulturformer på en sådär 40 platser över centrala Göteborg. Vi tänkte kolla in lite stand up m Wahlbeck, Özz m fl och sen lyssna på lite Göteborsk musik med Timo Raisänen och José Gonzales.
Hickande Bebe
Första gången jag tror mig ha känt hickandet är ett tag sedan (kanske en månad till en och en halv). Nu börjar h*n hicka som bara den. Ett par gånger per dag är det en "pulserande", konstant rörelse som jag endast kan likna vid hickande. Det är betydligt snabbare än ett hickande som vi är vana vid men det som gör att jag tror att det är just hickande och inte nåt annat är just det återkommande pockandet med samma sekund intervall, likt en puls.
Blåbär ;)
Söndagens ranson Yippie!!!
Tron på mänskligheten
Det krävdes inte så mycket för att jag skulle känna en bra känsla igen....
Att hat och negativitet faktiskt motarbetas av goda människor. En Norrländsk gubbe, Tore nånting, var igår morse med på nyhetsmorgon. Han berättade hur invånarna i Umeå (?) tagit saken i egna händer när de kinesiska bärplockarna befann sig i en stor kris. Byborna samlade in bullar, kakor, filtar mm till dessa människor i nöd. De försökte engagera polis och andra myndigheter. Och de lyckades få kommunen att engagera sig.
Härligt att se!!!
Skogens rikedomar
Kantareller, Hallon och blåbär.
Jag blir liksom helt salig när jag ser alla gulingarna som gömmer sig under grästrån mm. Trots en stor bulle kunde jag inte sluta att står dubbelvikt och leta och leta och leta. Som tur var gav det lite utdelning så ja fick lön för mödan. Blåbär var det lite sämre med. Hallonen däremot.... Jag har nog aldrig sett så mkt hallon på en och samma plats. Det värsta var att det fanns så otroligt mkt gamla, ruttna, torkade bär. Dvs de har inte plockats (!), skäms på folket i området. Jag plocka så mkt jag orkade det var ju som sagt sjukt varmt.
Kantarellerna rensades och ska frysas.
Hallon- och blåbärspaj!
Babyskydd
Nu har vi fått hem vårt babyskydd, en Akta Graco.
Kompisen som vi skulle låna det av kände att de troligtvis inte kommer att ha användning för det igen så vi fick det :)
Det är tydligen tidsbegränsat gällande babyskydden. Om man frågar runt i barnbutikerna så rekommenderar de att stolarna används i max fem år. Lite längre tid är det för de stora stolarna som håller i flera år framåt.
Vi tackar och bockar :)